10 snabba om du vill ha snabb fakta annars finns mer info om mig längre ner 

"Det var en gång..."

....en liten tjej som lånade pappas kamera och fotade upp en 36 bilders rulle på allt och ingenting"

Haha ja det ska börjas i tid, eller hur? Men ärligt talat så var inte fotograferandet en dröm från tidig ålder. Utan jag var den som hade tekniska prylar med mig på fester och andra tillställningar. Kamera, videokamera, bärbara högtalare med 3 mm ljudingång och en massa annat. Att jag också jobbade med hemelektronik grävde djupa hål i plånboken, men jag älskade prylar! Ja det gör jag än idag, det ska erkännas och jag blir lika lycklig när en ny mobil får följa med hem som en ny diskmaskin. Det är något speciellt med nya prylar.

Så kom det sig att jag började utforska min digitala kamera i naturen. Tänk vad mycket vackert som finns omkring mig som jag inte hade upplevt genom kameraögat och bilden blev något helt annat än vad ögat såg. Så mäktigt!

Men fota människor? Aldrig i livet, over my dead body. Människor som är så läskiga och min rädsla för människor har suttit hårt i mig, ända sen jag var 8 år.

Att bli av med sitt egenvärde som 8 åring, pga en händelse i skolan, sätter spår långt upp i vuxenlivet och allt blev motgångar. Jag är så glad att jag aldrig har gett upp utan tagit varje rädsla som en utmaning som skulle besegras och hösten 2020 blev starten på vändningen. Jag träffade en psykolog, igen, för att sätta tänderna i nästa grej som störde mig. "Varför fastnar jag alltid vid en särskild händelse när jag var 8 år? och varför känns det som att det hindrar mig än idag trots att händelsen inte är så stor?" 

Mars 2021 kom det stora genombrottet. Mitt under en brinnande pandemi, där rasade en bepansrad mur inom mig och känslan av eufori spred sig. Det är såhär det känns att vara levande! OMG!

Panikångest, ångest, kraschade drömmar och alltid känna sig fel.....helt plötsligt förstod jag varför!

Så hur kom det sig då att jag började fota människor, trots att jag aaaaaaaaldrig skulle göra det? Min fina vän, som är fotograf, drog med mig på bröllop och jag fick vara hennes fotoassistent. Och det var en bra utmaning, inget ansvar och jag fick testa mig fram att fota par. Jag såg henne arbeta, jag sög åt mig av allt jag kunde lära mig, tyckte att det var galet svårt men upplevelsen av att vara en del av bröllopet var fantastisk. Så jag följde med fler gånger, blev bättre och bättre, höll på att dö när Sandra en dag sa "Nu får du fota paret själv en stund". Gissa om jag blev svettig haha

Så kom det sig att jag fortsatte med bröllop. Att få uppleva så mycket kärlek, få skapa en lugn och trygg miljö mitt i en dag när allt är stressigt men lyckligt, fånga de där små ögonblicken mellan människor som kanske inte har setts på flera år men framförallt skapa bröllopsporträtten.

Tänk att jag får uppleva bröllop flera gånger per år! Det är jackpot varje gång! <3 

- Jag ääääälskar choklad nästan lika mycket som att lata mig i soffan

- Jag behöver ha djur i mitt liv, de får mig att landa och hämta andan

- Jag vill att alla människor ska ha samma möjligheter att uppnå sina drömmar

- Jag processar saker så fort att jag hinner komma igång med 2 nya idéer innan jag ens har börjat på en idé

- Ja jag har svårt att avsluta saker, men det är ju för att det är så roligt med allt annat jag kommer på att göra hahaha

-Jag hatar, verkligen hatar, att städa!

- Jag avskyr när någon säger att jag MÅSTE göra något eller göra det på ett visst sätt. Jag gör vad jag vill, när jag vill och hur jag vill.

- Jag har varit galet kontrollfreak, men lever idag som en vanlig människa hahahah

- Jag njuter av det lilla omkring mig, som humlors surrande eller fjärilar som fladdrar förbi

- Är en dagdrömmare och romantiker

- Jag älskar att bryta regler, speciellt när jag vet att man MÅSTE göra på ett speciellt sätt. Därför fotar jag känslor. Känslor och uttryck går före tekniskt fotografering. Då blir bilder unika och brudparen kan återuppleva sin dag om och om igen <3 

DSC_0034.jpg

Mission

Skapa en trygg och kärleksfull miljö för brudparen, både vid första kontakt som under fotograferingen. Att tillåta en öppen och lekfull stund där man får vara sig själv. Där alla känslor och uttryck får ta utrymme.

Vision

Min vision är att brudpar ska kunna slappna med en kamera i närheten. Där deras personas får känna sig respekterad, accepterad och bemött med värdighet.

DSC_0121.jpg